Björn-Olof loggar ut

Ordförande ord 4 juni 2010.

Då var det dags att ”stänga butiken, logga ut” och allt vad det nu heter när något tar slut, och där anledningen kan vara jobbyte, pension eller någon annan orsak. Det här blir således mitt sista ordförande ord som ordförande i Skuru IK simsektion.

Det blev många år i föreningslivet, det som en gång började med uppdraget att få fler tränare till en lite insomnad verksamhet med 40 simmare i slutet på 80-talet. För er som har följt med på resan genom årtiondena är det ingen nyhet att vår simklubb har växt till det 10 dubbla i dag, inte bara antalet medlemmar utan också omsättningsmässigt.

Det ska vi vara stolta över. Vi ska också vara stolta över att vi har en förening som sätter bredden först, alla ska få chansen att träna simning. Om det sedan blir en topp av bredden så är det bara en bonus. Nu har bonusen fallit ut och vi har simmare i absoluta Sverigetoppen i olika åldrar. Vi tillhör också topp fyra bland simklubbarna i Stockholm, åtminstone på ungdomssidan.

Den allra vanligaste frågan jag har ställt mig själv under de år jag varit med, är hur man som simförälder kan låta bli att engagera sig i sitt barns aktivitet. För mig och min familj har det varit det som har engagerat oss och som vi har gjort tillsammans. Vi har sett de flesta simhallar i stor Stockholm. Vi har kuskat runt i simdistriktet med både våra egna och andras barn i bilen. Vi har ätit matsäck mellan passen (kylväskan var alltid med) och väntat på att pausen ska ta slut. Vi har vänt hem igen då det inte har gått att genomföra tävling på grund av tekniskt fel och vi har haft jätte kul hela tiden, för vi har varit tillsammans. Inte bara vi i familjen utan andra familjer och deras simmande barn har berikat tiden vid bassängkanten. Många är de frågor och diskussioner som hållits mellan oss vuxna om regler, tider, skola och fritidsintressen. Observera detta var på den tiden då inte Facebook fanns, Twitter var möjligen något som fanns i skogen och som fåglarna gjorde främst på våren.

Mycket har ändrats under de år som gått. Vi har som sagt vuxit som klubb, fått fler medlemmar, fler tränare och fler framgångar. Det som i mångt och mycket startade i liten skala har vuxit och utvecklats positivt under åren.

Vad är jag då mest stolt över kanske ni undrar? Det första jag tänker på är nog simskolan som vi bedriver åt Nacka kommun. Här är kvaliteten viktig. Kunderna ställer krav på att det ska vara bra undervisning, annars får vi inte förnyat mandat. Våra unga simlärare gör ett fantastiskt jobb. Letar jag sedan vidare i minnet så finns det naturligtvis mer att vara stolt över. Utan att bli allt för detaljerad så vill jag ändå räkna upp några saker här:

  • Simmare som gärna vill bli tränare
  • Föräldrar som vill bli funktionärer
  • Tränare som gärna vill utbilda sig
  • En styrelse som har en vision
  • En moderförening som stöttar
  • Ett gott namn i kommunen
  • En bra ekonomi

Avslutningsvis vill jag tacka för all de år jag har fått vara med och ha ansvaret för en så fin verksamhet som den i Skuru sim. Jag kommer givetvis att sakna alla möten med styrelse, simmare, tränare och föräldrar, möten som oftast har varit positiva och gett mig erfarenhet och utvecklat mig som ledare och människa.

Tack för mig och lycka till i framtiden

önskar

Björn-Olof Söderholm