Skuruiter frotterar sig med världseliten på World Cup

Ordförandeord 09 November 2010

Att engagera sig i simning skapar vi känsla med simvärlden. Nyligen var det World Cup avslutning i simning i Eriksdalsbadet. Ett arrangemang där många från Stockholms simklubbar var engagerade som funktionärer i olika roller, så även från Skuru Sim. Att få vara med om en stor simtävling på så nära håll är mycket intressant och ger upphov till många tankar om simsporten och simmare. Jag skulle vilja lyfta fram 3 saker som känns typiska för simning och som även går att återspegla på vår verksamhet i Skuru sim: tävlingsarrangemanget, sammanhållningen och jämlikheten.

World Cup är, näst efter OS, VM och EM, det största simevenemang som finns. Det första som slår mig är likheten med våra egna små knattetävlingar. Runt bassängen finns samma typ av funktionärer (i många fall även samma individer) som vid vårt eget Skuruplask. Även bedömningsnivån är i den samma. Simmare gör misstag även på världsnivå, de simmar bara fortare, så det är ibland svårt att hinna se vad de gör. Våra knattesimmare på skuruplasken är ibland nervösa men det är de stora stjärnorna också.

En annan sak jag reflekterade över är vilken fantastisk sammanhållning det är mellan simmarna. Efter att ha tampats i bassängen och förlorat ett lopp med några hundradelar, går ofta simmarna upp och är såklart besvikna en liten stund. Strax efteråt tröstar eller grattar de varandra och gläds åt när någon slagit ett personligt rekord.

Det tredje är att simning är en av de mer jämlika sporterna. Therese Alshammar är en stor världsstjärna, på samma nivå som de bästa killarna. Ingen särbehandling i någon riktning pga. att hon är tjej, utan för att hon är en fantastisk simmare.

Jag vågar påstå att dessa tre områden hänger ihop. Att simsporten är jämlik, bottnar i att simmare är uppfostrade till att stötta varandra, oavsett nation, klubb eller om man är kille eller tjej. Detta kan de göra för att det runt träningar och tävlingar funnits en trygghet i att tränare, föräldrar och simkompisar, gjort träning och tävling till positiva arrangemang, från det första Skuruplasket, till stora internationella tävlingar.

Ovanstående tre områden är representerade även i vår relativt lilla simklubb och är själva grunden i att vår verksamhet fungerar så pass bra.

Vi har fantastiska simmare och simtalanger i alla åldrar som tränar och tävlar tillsammans killar och tjejer. Det finns möjligheter för alla att träna, även de som inte satsar på att tävla massor. För våra tävlingssimmare gäller att få av dem kommer simma World Cup och liknande tävlingar (även om jag är ganska säker på att några av dem kommer göra det). Alla simmare kommer dock ha glädje av den positiva gemenskap som simningen ger.

Simning uppfattas ofta utifrån som en individuell sport, ofta fylld av egon som på egen hand simmar i bassängen och räknar kakelplattor. Mina iakttagelser från world cup visar egentligen på motsatsen. Inom simsporten, från simskola till världselit, finns en lagkänsla som är minst lika stor som inom lagsporter.

Det är lätt att ta del av denna atmosfär även som förälder genom att hjälpa till i stort och smått. Så till alla er som är nya i klubben (eller som av olika skäl inte engagerat er ännu): Välkomna till simfamiljen, ta chansen att hjälpa till som funktionärer, stödföräldrar i grupper, styrelseledamöter etc. Det är dessa insatser som ger era barn trygghet och glädje i träning och tävling. Men också en möjlighet att få uppleva lagarbetet kring simningen.

Med engagerade föräldrar som hjälper till med glädje, är det kul att driva en förening framåt.

/Pär Dahlstedt